Röst & Rörelse

Vi arbetar just nu en del utifrån improvisationsteater.
Mycket av det material vi arbetar med finns här:
http://www.abelli.se/teaterkurs/default.asp?opt=drama_uppvarmning

Hur fungerar rösten?
http://www.youtube.com/watch?v=1Ky7Gse5VI8&feature=related

Övningar ni kan göra hemma:

* Börja med att sträcka på hela kroppen, sträck ordentligt!
* Gäspa!
* Gör samma sak igen!
* Spänn hela kroppen, börja med att spänna försiktigt till ett maxläge, håll andan och andas sedan ut lugnt och fint.
* Skaka loss mjukt.
* Hållningen är mycket viktig! För att få ett bra luftflöde samt att musklerna ska kunna arbeta på ett korrekt sätt! Vid inandning kan du känna att magen går ut och på utandningen gör du ett långt S. Testa också att andas ut all luft och gör ett S igen. Gör korta S-stötar.
* Startmotorn - använd ditt talröstläge säg:
hynn-yn-yn-yn-yn-yn
hönn-ön....
Hånn-ån...
Och så vidare - bind ihop orden, H ska endast vara på första ordet i meningen.

Ni kommer också få ett anatomiprov, gäller både årskurs 2 och 3.
Se nedan:


ATT PRODUCERA LJUD

Nivå 1:1

För att producera ljud så delar man in kroppen i 3 olika “system”, funktioner.

Aktivatorn
Vibratorn
Resonatorn

1.Aktivatorn är andningsapparaten och består av:
Bukmuskler
Diafragman
Revbensmuskler
Lungor
Luftrör

Diafragman är en paraplylikanande muskel som delar bröst- och bukhålan och sitter
fäst i rygggraden samt längs de nedre revbenen.
Skiljevägg mellan bröst och bukhåla.




2.Vibratorn är stämbanden som sitter i struphuvudet.
Struphuvudet har 5 vitala broskdelar och dessa är:

Sköldbrosket (stämbandens främre delar fäster på sköldbrosket)
Ringbrosket
Kannbrosken el. pyramidbrosken, stämbandens bakre delar fäster på var sitt kannbrosk. Dessa är ledande och kan alltså vridas kring sin egen axel och kan därmed spänna (stretcha) stämbanden.
Struplocket fälls ned när vi sväljer så att inte mat och dryck kommer ner i lungorna.




3. Resonatorn

Ansatsröret:
  • Svalget
  • Munhålan
  • Näshåla och dess bihålor

Artikulatorerna i artikulationsapparaten påverkar ansatsröret genom att ändra dess klangrum och därför även övertoner och ändra dess klangbild. En förändring av artikulatorernas form och läge ger ganska stora skillnader i uppfattad klang. Artikulatorerna är (sångarens “klangparametrar”)

Läppar
Tunga
Underkäke
Mjukagommen (Velum)
Sidoväggar i svalget
Struphuvudet
Struplocket

och för att forma ord måste vi även ha konsonanter och de formas genom förträngningar som bildar luftmotstånd.

Tungan
Mjuka gommen
Hårda gommen
Tandvall
Tänder
Läppar

Övning:
Prova att säga T, S, R, K för att känna motsåndet samt hur ex tunga, läppar, tänder,  mjuka gommen mm rör sig.